Hello Stranger

Annonser

Jag saknar dig, Elin

Den tredje augusti begav sig min bästa vän Elin på världens resa till Australien för att vara AuPair hos en familj i Melbourne. Hon ska vara borta ett år, men vara AuPair sex till nio månader, för att sedan resa till nästa augusti. Inte alls avundsjuk…

Men det var inte därför jag skriver detta. Jag skriver detta egentligen bara för att uppmärksamma hur bra Elin är och hur mycket jag kommer sakna henne. Elin är ju då en av mina absolut bästa vänner, för er som inte visste. Elin är ett jäkla kap också, hon fattar bara inte det själv – både som vän och flickvän, guys.

Ett år är ändå länge, och så som mitt senaste år har sett ut så blir det högst troligt en utmaning att vara utan min käre vän. Det är inte ett dugg synd om mig, det är inte det jag vill uppmärksamma, men hur viktig hon är för mig. Men också hur väl värd hon är ens tid. Jag vet att Elin alltid finns redo vid telefonen om det skulle vara något – även om det är på andra sidan planeten och en helt annan tidszon. Jag vet det, för jag hade gjort samma.

Efter en tävling för ett par år sedan så berättade mamma något för mig på kvällen. Jag och Elin var väldigt bra vänner även då, men inte riktigt som idag, Men redan då syntes vänskapen väl, och på tävlingen hade Elins mamma vänt sig till min mamma och sagt att Jag tror de är sådana som kommer vara vänner livet ut. Det tror jag med. Jag tror aldrig att vi bråkat – samtidigt kan det vara nyttigt för många relationer. Men vi behöver inte det. Absolut finns det gånger som jag tyckt Elin varit lite tjurig i bassängen, och jag är helt övertygad om att hon känt minst detsamma om mig, för jag kan vara förbannat tradig ibland.

Jag önskade verkligen att Elin kunde se henne som jag ser henne. Eller som bara andra ser henne, för jag tror ingen ser illa på henne. För er som inte känner henne – jag tror inte ni förstår hur bra hon är, för det gör inte hon själv. Om jag kunde så skulle jag ge henne världen, och inte ens det hade varit tillräckligt för att visa den uppskattning jag känner. Hon förtjänar allt det bästa, och ibland kan jag tycka att jag inte är bra nog för henne. Jag hoppas så klart att hon uppskattar mig på samma sätt, men hon är en 12 av 10. Det blir inte bättre, och att jag får vara en del av hennes liv, ta del av hennes viktigaste händelser är mer än väl för mig.

Jag önskar ju henne självklart livets resa och upplevelse, även om jag gärna hade hhaft henne här. Hon får minsann se till att ha mycket att berätta när hon kommer hem, och ännu fler bilder att visa! Jag vill veta så mycket att jag kan känna att jag var där!

Bye Elin!

Om mindre än en vecka ska Elin göra livet resa och åka till Australien för att vara AuPair. Detta krävde såklart en sammankomst suprise edition! Jag och Maja satte oss ner på tok för sent för att planera ihop detta. Vi hade sånt klabb med att få loss Elin. Hon jobbar på ICA och skulle ha sin sista helg just denna helgen. Hon skulle till och med jobba mellan kl 15-22 och alltså ha stängning tillsammans med Matilda. Men detta fungerade ju klart inte så vi kontaktar Elins föräldrar för att de ska begära Elin ledigt från ICA. Enligt Matte skulle detta bli ett spännande projekt då de sällan släpper loss folk. Men ack så fel (tack och lov). ICA tyckte detta var skitroligt så de går med på att hålla detta hemligt för Elin och sätter in en ny i schemat, som Elin kan se, men de plockar ej bort Elin. Detta skapar klart förvirring hos Elin, och jag vet inte hur mycket jag hört henne säga den senaste veckan at hon inte fattar varför de står två som ska ha kassa-stängning för de är de ALDRIG annars!? Korkad jag är så kan jag inte hålla mig för skratt, men Elin är lika väck så hon misstänker inget!

Väl denna söndag så åker min pappa hem till Elin med skåpbilen, Elins föräldrar sätter på henne en ögonbindel så att hon inte ska se vems bil hon sätter sig i. Pappa kör en runda utan ett ljud och Elin fattar ingenting. Efter en stund kommer de hem till mig, där vi andra har ställt ironin parasoll, jalanger, ballonger, snacks och mycket mer. Vi möter bilen ute på gatan och hon blir så överaskad! Dock säger hon när hon får av ögonbindel att hon tyckte väll det luktade mig och mina hundar i bilen….

Dagen var helt fantastisk och vi spelade kubb, badminton, sällskapsspel, gick till havet och badade och sackade skit. Vi tävla ven i 24K där sommarens härligaste bild helt klart kommer ifrån – se längre ner. Sedan tände vi jerlang-lyktor och satt med filtar. Vi höll på länge – så länge att Simon hann åka och jobba på eftermiddagen för att sedan komma tillbaka åtta timmar senare! Vi hade riktigt rolig, och det tror jag Elin också hade.

Tack till alla som kom, trots relativt kort varsel och strul med allas jobb. det är så roligt att så många ändå ville komma för ett hejdå. Tack till Elins föräldrar som hjälpte oss, tack till pappa som körde och hämtade henne, mega-tack till ICA Kvantum i Höganäs som ville hjälpa oss att lura Elin. Såklart även ett tack till Elin för att du ger oss massa goda anledningar att ge dig detta. Det är du väl värd och vi kommer sakna dig mest.

Och till dig Elin – ta hand om dig. Du är bra, fantastisk faktiskt. Du kommer aldrig behöva göra något för att duga, för det gör du redan. Jag saknar dig redan.

Trollkarlen & Arga skånska män

Vår kära vän Carro är hemma en sväng och vi fick därför ta en sväng till Garage tillsammans, men även för att visa hennes stockholmske vän Olle vad vi skåningar har att erbjuda. Jag fick provat deras fisk-tacosallad samtidigt som jag fick beskåda Markus och Carro när de byggde korthus av Garages menyer.

För er som inte vet så är Carro mer känd som Caroline Ravn och är trollkarl. Typ en jättebra sådan och trollar världen över. Mest trollar hon med kort och har sjukt snygga kortlekar. Hon är också vän med Danny, känd från Youtube och kanalen Arga Skånska Män som han har tillsammans med Tim. De är rätt roliga om man förstår sig på den sig på den lite grova och barnsliga skånska humorn. Dessa två, tillsammans med två killar från deras team är nu på sväng runt Skåne och gör en liten serie på deras kanal. I denna tur ingick det att svänga förbi Höganäs och uppleva det omtalade Garage. Passande nog när vi tog vår sväng förbi.

Något jag ändå vill nämna är hur förvånad, och icke-förvånad, jag blev av hur de två youtube-kändisarna uppträdde. Jag förstår ju att de kanske inte är så high-on-life som i deras underhållande videos, men de verkade förvånansvärt sansade. Samtidigt hörde jag deras skämt som var som tagna direkt ur deras videos, när de satt och pratade bredvid oss. Men något jag tyckte var fruktansvärt roligt, förmodligen betydligt roligare än det egentligen var, var att när de skulle vidare så var när de kom ut och skulle presentera sig så tog vi i hand, de sa sina namn, likt en själv, följt av;

”Ja, vi håller på lite med Youtube och gör lite videos och så…”

Varav jag avbryter och säger: ”Ändå lite charmigt att ni presenterar er så. Jag vet vilka ni är och jag har sett era videos. Det är okej att kalla er Youtubers.” Lite skratt följde och vi fortsatte vår otroligt trevliga tisdagskväll.

Här ser ni när Carro bara ägnar sig åt sånt som…ja, hon brukar göra.

Det här är Nike

Det här är Nike. Nike är grym, för er som inte vet det.

Första gången jag och Nike träffades var när vi båda hamnade på sommarkurs i flygvapnet år 2017. Det var ingen vänskap så där i första ögonkastet, utan jag var i princip själv i början. Jag klickade inte med någon, utan kände mig ganska felplacerad då i princip alla var yngre än mig. Jag kom dock bra överens med de tre tjejerna jag skulle bo med, vilket var Ida, Melinda och Nike. Super härliga tjejer, tänkte jag, men precis som det är i början så blir det lite stelt till en början.

Efter några dagar av kämpande att känna sig hemma så började jag och Nike prata mer och mer. Vi båda spelade i samma längd-liga, det vill säga vi var klart bland de kortaste på kursen och ofta fick vi nästan småspringa när vi marscherade. Både två, som blev något irriterad på detta (nej, skitsura), slog ihop oss och sa till. Därefter bara flöt det på. Vi båda hade lite speciell upplevelse under denna kursen, vilket gjorde att vi kom närmre och närmre. Vi delade samma känslor och det kändes bra. Jag är tacksam Nike tog sig an att stanna hela kursen, trots att hon inte ville. Hade hon inte gjort det så tror jag inte jag själv hade varit kvar.

Nu står vi här, ett år efter kursen. Vi har inte setts sedan vi kramade hejdå på Blekinge Flygflottilj F 17 i Ronneby den sommaren. Vi har haft et evigt snackande om att se till att ses någon gång. Så klart så har vi inte kunnat upprätthålla vårt inofficiella löfte, men nu tog vi tillfälle i akt. På kort varsel så klart så har vi sett till att ses. Nike kom ner till mig i helgen för att spendera helgen här. Vi såg till att passa på att åka till Helsingör under lördagen för att sedan paddla under söndagen.

Nu har vi bättre lovat varandra att vi ska se till att ses igen och det betvivlar jag inte. Jag är så glad för Nike, och samtidigt så måste jag påstå att jag är imponerad över att vi kunnat hålla kontakten så väl under denna tiden, trots att vi bara umgåtts två veckor av vårt liv tidigare. I och för sig så bodde vi inpå varandra, och när kursen blev jobbig ville man vända sig någonstans, då man inte hade telefon. Tack Nike för du är grym!

 

Kajak & härligt sällskap

✔️ Paddla Kajak

Söndagen fick jag spendera tillsammans med Nike och för första gången paddla kajak! Det blev en tur runt Kullaberg, utgång från Mölle Hamn. Både för mig och Nike var det nytt, men så mysigt och strålande sol! Innan hade vi cyklat förbi affären och handlat lite pick nick för att ta den uppe på berget. Vi paddlade nästan hela vägen ut till spetsen, la till och tog oss uppåt. Bättre spenderar man inte en söndag!

P.s jag kommer så behöva köpa en kajak om det ska vara så jäkla roligt…! Jag låter bilderna tala för de otroliga vyerna.

 

Helsingør & Nike

Min kära vän Nike berättade (efter att jag frågat såklart) att hon hade varit i Helsingör någon gång när hon var liten, men mindes det dåligt, så kände jag självfallet att det var min plikt som invånare i Kullabygden att ta med henne över för att tura och visa denna vackra stad. Det tillhör ju ändå att ha turat när man är nere i Helsingborgsområdet.

Vi fick en otroligt härlig dag med strålande sol och nästan någon för hög temperatur. När vi köpte vår efterlängtade kulglass på Den Søde Tand så såg vi hur kioskbiträdet skopade i den halvt smälta glassen i strutarna. Mycket gott var det i alla fall.

Vi tog också en tur ner till stranden vid Kronborgs Slott och solade. Det blev inget bad, för det blåste ändå tillräckligt mycket för att, som de badkrukor vi är, inte vara så sugna på ett dopp. Det var alltså alldeles lagom i solen!